Hej mina vänner denna gång blir det inte någon bil utan en historia om en mycke kär gammal moped ägaren till denna moppe är en go gubbe som jag känt länge han heter dan andersson jag återkommer längre fram med mera från denne man då han har många roliga leksaker hemma , här kommer dans lilla berättelse om sin moppe mycke nöje ha en trevlig lucia gott folk skälv ska jag jobba långpass lördag o söndag puuu / steff
foto : steff
dan i ett av sina mekar rum
zundapp ks50 super sport1974
zundapp ks50 super sport 1974
en resa på småvägar
man började redan som 13 åring att titta på de mopeder som körde runt i byn
byn var östra frölunda två mil söder svenljunga.
här fanns det mesta som var gångbart ifrån enpetade husqvarna till mer avancerad
som treväxlade fotmanuverade mopeder av fabrikat puch o zundapp
Det var ju vanligt
att man på landsbygden åkte till någon kompis vars föräldrar hade jordbruk
eller som man sade var bonnar. Här kunde man ju alltid åka runt lite utan tanke
på vare sig Polis eller sådana som gnällde på att det störde. Klart att man
skrämde kor å hästar samt att någon katta höll på att stryka med . Men vad
gjorde det .Det pep snart ut nya katter ur ladugården.
Min första mopen bytte jag till mig emot en gammal rörradio
och det var en Husqvarna Novolette utav Tommy Alexandersson i Gullskog på vägen
emot Örsås ,men den blev inte så gammal. Vid lite jordbanekörning hos Lasse o
Bosse Persson på Dahlhem så vek sig framgaffeln efter ett hopp på någon meter,
dessa mopeder var ju rätt veka med bara en liten fjäder högst uppe i
gaffeln. Gullskog hos Tommy körde vi
mycket . Vi fick cykla ut ifrån Byn, och det tog väl en stund men det var det
värt.
Bensinen tog vi ur Arturs Bagge ”Volkswagen 1300” Tommys far
alltså . Motorn gick precis så länge på bensinen i förgasaren så att vi kunde
fylla upp en sjuttiofemma och det räckte ganska länge,
Det var alltid ett prat om vilken Moped man skulle köpa. Det
var iliksom självklart att en moped
skulle man ha bara.. Nu på sjuttiotalet började ju mopederna likna något.
Enpetarna var ju nästan borta och designen började på riktigt likna
motorcyklar. Puch hade flera modeller med fotväxlade motorer Dakota , Alabama
samt Florida som varde mest populära. Själv så tyckte jag att Zundapp var
den mopen som fångade mitt intresse mest
.Aven Monark och Crecent med sin Compact var ett alternativ som gick riktigt
bra. Det hade under 1972 kommit en ny modell av Suzuki med batteri och blinkers
som hette K50 och var ljusgrön som sedan blev rödorange under 1973 också
häftig.
Valet blev således en Zundapp KS50 Super Sport i Arizona
guld metallic. Pappa beställde mopeden hos Svenningsons Cykel & Sport 20 december 1972 och vi hämtade den 20
januari 1973 till priset av 2300kr vilket var 300kr mer än vad den nya Suzukin
kostade. De som hade åkt Zundapp tidigare i Östra Fölunda var Inge Persson , Tomas Persson och Jan
Pettersson samt Peter Lindsgård med röda maskiner. Bosse Nillson hade en grå
och Peter Nyhage hade en svart.
När man sitter och skriver så här så kommer man på mer o
mer. En gång så var Håska killarna lite kaxiga på att deras mopeder gick så
bra. Håska är Håksvik en mil in i skogen åt smålands hållet. Vi läste ju för
prästen ihop med Håska så då hade väl killarna berättat hur bra deras mopeder
gick.
Peter Nyhage o Bosse Nilsson i Hid hade åkt iväg och hälsat
på . Vad hörsägen säger så skall de ha kört ifrån dem på tvåans växel. Sen var
det inte så mycket prat mer om hur fort mopederna gick i Håska. Detta var före
1970..
Nåja när mopeden väl
var hemma blev det inte så mycket kört för jag fyllde ju inte innan 30 mars. Om
jag minns rätt så blev det 22mil. En outhärdlig väntan suck.!! Klasskamraten
Lars fyllde ju 5 januari men Tommy i Gullskog fick vänta tills december månad
officiellt. Det blev mycket körningar på grusvägar och över hängbroar för att ta
sig till korvkiosken i Svenljunga bakvägen ifrån Axelfors.
Försäkringen då 1973 kostade 20 kr i trafik per år och hade
ökat till 139kr 1978, ser att jag inte har betalat denna
då . Berodde nog på att jag skaffade mig bil och ställde in mopeden i
källaren med ett gammalt påsklakan över sig. Så nu har mopeden plockats fram
och fått ljus efter ca 30års källar
förvaring. Den har gått ca 1400 mil och
fått en ny uppsättning däck. Vad som tillkom under åren var ställbart munstycke
samt lite olika styren. Även en störtbåge inhandlades i Kinna 1974 för 75kr.
Många frågade de första åren om den var till salu men sedan föll den i glömska
hos många till min glädje.
Den klarar fortfarande av att komma upp i ca 35 km/h på plan
backe. Vid lite motlut så gick det tungt och nu går det än tyngre.
Detta var lite om historien om en dröm som gick i upp
fyllelse och sedan fått vila och är lika
fin ännu.
Dan Andersson Fristad
d46661e4-e685-46b1-8aaa-a0d2c78b7447|4|5.0
Tags: |
Categories: Reportage